joxliveinairobi

Eftersom att Rwanda bloggarna kommit emellan för de vanliga bloggarna måste jag nu sträcka mig tillbaka i tiden ända tills vecka 16, alltså den veckan som var efter det att jag kommit tillbaka till Nairobi igen från Rwanda. Måndagen denna vecka innebar ledighet, eftersom att det var någon röd påskdag. Påsk förövrigt firas inte i detta land, så det blev inga gula kycklingar för oss inte. På onsdagen hade vi 5 timmar på oss att skriva en uppsats i svenska b, det var nämligen nationellt prov denna dag. Jag valde att skriva om hur människans gener påverkar personens personlighet, men också om hur det vi möter genom livets gång formar den man är idag. Torsdagen var en riktig Lisa och Josefin dag, vilket innebar en sväng om China Center för att fixa håret, sen gick vi till Prestige, åkte lite matatu och avslutade kvällen med "Guds Stad", lite komplicerad film, men ändå givande. På fredagen hade jag bokat träff med sytanten Rosmarie, hon är döv och stum, men fantastiskt bra på att sy klänningar. Så hon tog lite mått och fick modellerna på hur jag vill att mina ska se ut, hoppas på att få tillbaka resultatet inom kort. På eftermiddagen åkte jag, Lisa & Efflyn ut på vår traditionella tur till South Lands, ett område i älskade Langata.

Det blev lördag, veckan gick som aldrig förr. Denna dag drygade jag mest för mig själv, kollade på filmen "Control" om det engelska bandet Joy Division. Efter den råkade jag somna lite, var otroligt trött denna dag... När jag väl vaknade pluggade jag lite religion b, eftersom att jag den kommande veckan skulle hålla tal i 15 minuter. Denna lördagskväll bestämde jag mig för att stanna hemma på internatet, hade inte varit ute kvällen innan, trodde nästan att jag skulle köra helt ut på en vit helg. Men, sen kom Joel med idén att vi borde festa till det lite för oss själva, så vi stack till junction, inhandlade lite skit, slog oss ner på hans rum, delade på 3 Kenya King och levde livet dansandes till skön reggae musik. Det var helt klart den bästa kvällen på länge, vi snackade om allt mellan himmel och jord och allmänt softade hemma på internatet, skönt att slippa fixa sig och ta sig ut, med Joel kan man verkligen vara sig själv, han är som en storebror för mig. På söndagskvällen dagen efter stack jag, Elin och A-K till Java för att ta en fika, med oss hade vi våra datorer, för denna kväll skulle vi inte endast avnjuta en kopp varm choklad och en scones medans regnet öste på utanför, utan plugg stod även på listan. Förresten så är regnperioden numera kommen, monsunen öser ner rätt rejält här, främst om kvällarna, man räknar med att vädret kommer att vara såhär framtill det att vi åker hem igen. Men vad gör väl det? Alla bönder jublar ju av glädje för att de slipper svälta! I alla fall, det var dags för Che Guevara plugg, eftersom att vi på den kommande tisdagen skulle sitta i rättegång då han stod åklagad, och min grupps jobb var att försvara honom. När jag denna söndagskväll gått och lagt mig i rättan tid väcks jag runt tolv av att Joel kommer in i mitt rum, och gissa vad idioten gjort? Han har rakat av sig sina dreads! Var riktigt ovant att se till en början, men så småningom har man numera vant sig, och han passar faktiskt i det. Ibland kan han till och med se riktigt hård ut! Men med tanke på att man känner honom och vet hur mjuk han är så funkar inte riktigt den där hårda skalliga looken.

Tisdagen kom, nerverna var inte riktigt på plats - helt ärligt talat var varken jag, Elin eller A-K särskilt förberedda, plus att vår motståndarsida, alltså åklagarna, bestod av David och Julia, Julia som kan Che bättre än vad hon kan sig själv, alltså helt utantill. Men vi gjorde så gott vi kunde, jag höll mitt inledningstal, sen började åtalspunkterna, vi kontrade med karaktärspunkter, sen var det avslutningstal, och inte särskilt oväntat gick Julia och David segrande ur matchen när de lyckades fälla Che Guevara på två av två åtalspunkter, men men, vad gör väl det. Även fast det inte gick så värst bra för min grupp måste jag säga att det var intressant att faktiskt göra en så kallad rättegång, kul att redovisa på lite nya sätt liksom och inte bara på det gamla vanliga hederliga då man står uttittad framme vid tavlan och babblar. Torsdagen samma veckan, alltså vecka 17, väntade mitt religions tal. Förvånansvärt nog gick det över förväntan, visst jag var lika nervös som jag alltid brukar vara - men denna gång stressade jag mig inte igenom alla meningar, utan kunde prata relativt lugnt vilket jag ser som ett framsteg. Redovisningen var om exorcism, vet inte hur många gånger sammanlagt jag var tvungen att uttala det där ordet, var lite halvt komplicerat ett par gånger må jag säg, haha! Kvällen innebar inget plugg för en gångs skull, istället bakades det en kladdkaka som åts upp till "Smala Sussie". Fredagen bestod återigen av en chillkväll på internatet, i gott sällskap av Joel som förra helgen, denna dag fick vi utökat sällskap av Julia och Samuel, en riktigt mysig kväll blev det precis som sist.

Dagen efter alltså lördagen, väntade att se Kenyas junior rugbylag in action, cirka 100 meter utanför skolans område längs med Ngong Road pågår numera en turnering med en massa lag världen över i rugby! Själv har jag aldrig varit ett fan av att kolla på den sporten, men jag tänkte - varför inte? Kan ju vara spännande att se Kenyas lag spela, denna dag mot USA med. Vi kom dit, slog oss ner på läktaren i mitten bakom USA's avbytare, och oh my god vilka breda, muskulösa kroppar alla hade! Helt sick! Där satt vi, ett rejält gäng tjejer från skolan och dreglade sönder. USA hade dock övertaget den större delen av matchen, en gång med hela 13 poäng... Det var inte lätt för Kenya att ta ifatt, men vem vill förlora mot USA egentligen? I slutminuterna kom mitt land ifatt rejält, till och med gick om med ett poäng alldeles innan matchens slut, så att Kenya vann mot USA! Stämningen var fantastisk! Vi blev dock klassade som USA fans när vi gick ut från matchen, eftersom att vi är vita antog de att vi inte höll på Kenya, helt fel, helt fel. Det var absolut en intressant match måste jag säga, och sheit vilka "böghögar" de fick till emellanåt. Komiskt att se biffiga män köra kram lekar mitt ute på planen, jaja det är rugby det. När vi kom tillbaka till internatet igen berättade vår boardingförälder PeO för oss att han sett oss vid ett flertal tillfällen i publiken när matchen visats på kenyansk tv! Ball tänkte vi, då har man varit där också. På kvällen väntade en tur mot Pavement, det var solbrills event denna kväll. Men det sög, typ inget folk överhuvudtaget. Så vi fick skjuts till Black Diamond och Red Tape istället av Levi som är en f.d ISK elev. Men det sög där med, det sög överallt denna kväll... Vi stack tillbaka till Pavement i hopp om att något hade förändrats, men icke. Själv skulle jag egentligen ha sovit hos Efflyn denna kväll, men vi bestämde faktiskt oss för att dra hem till internatet tidigare istället och sova där för att det var en så otroligt misslyckad kväll ute, tråkigt men sant. Söndagen bestod av en favorit tripp till Langata, vi hängde och chillade runt på gatorna, käkade samosas och hade det allmänt bäst om jag får säga det själv.

Vecka 18 är numera kommen, alltså den vecka det är just nu. Det har varit riktigt intensivt den senaste tiden här borta på andra sidan jorden, så jag bestämde mig för att ta en dag ledigt från mina fyra lektioner denna måndag. Det visade sig att jag fick sällskap av mina kära korridors medlemmar, så vi tog en riktig film dag med tanke på att regnet öste på utanför och man var inte särskilt sugen på något annat. Först blev det "slumdog millionaire", följt av "flyga drake", och slutligen "the holiday". En riktig filmdag med andra ord alltså, var sjukt härligt att bara bädda ner sig i soffan och dra ett täcke över sig för en gång skull. Tisdagen inleddes med ett nationellt prov i engelska b, uppsats denna dag med "kön" som ämne. Drog lite jämförelser med dagens skola, hur det var förr i tiden, varför en skillnad finns, hur könsfördelningen sker i min familj och vad man kan göra för att sluta klassificera människor utefter deras kön - rätt uttjatat ämne att skriva om måste jag säga, men men, tror ändå det gick helt okej för min del. Onsdagsmorgonen startade med att filma en intervjuv med Anders från biståndsorganisationen Diakonia, som jag, Linnea och Mikaela skulle hålla tal om senare på eftermiddagen. Nu är onsdagskvällen här, inget plugg ligger på mitt skrivbord som är akut att prioriteras, en dag återstår med hela 6 lektioner, på fredag är vi lediga för att det är 1a maj - det tackar vi för! I helgen stannar jag kvar på internatet istället för att dra ut på en kort och intensiv tripp nånstans i Kenya. Hoppas på en lugn helg, behovet efter det är stort. Den 15onde juni närmar sig med stormsteg, för varje dag jag vaknar inser jag att jag bara har färre och färre dagar kvar i detta land. En del av mig längtar faktiskt hem, och tycker att det ska bli intressant att återvända snart. Men en annan del av mig har insett att den är lycklig här. Frågan är om jag verkligen kan skapa mig den lyckan hemma i Falkenberg, men ingenting är ju omöjligt - så vi får väl helt enkelt hoppas på det bästa när det gäller det.

Uppdatering lördag förmiddag: egentligen var jag inte särskilt taggad på att dra ut igår kväll - men, Alexandra fyllde år, vi skulle på event på ett nytt ställe och det var första lovdagen. Kvällen inleddes med att titta på en 1a maj brasa vid skolans rondell, mysigt värre! Sen fortsatte den med förande på mitt rum med Lisa, Mickan, Tove och Isabelle A. När klockan började närma sig halv tio var det dags att dra ut mot bussen, som denna kväll tog oss till The Mall i Westlands, det var nämligen ett utomhus event som hette "touch the sky" på The Roof som stället heter. Vi tog oss upp genom köpcentrets hundra trappor, rulltrapporna var självklart ur funktion... Vi nådde slutdestinationen en aning andfådda, kom in gratis för att vi är tjejer (ibland har det faktiskt sina fördelar), kom fram till en bilparkering som var taklös, himlen skådades och ibland kändes det faktiskt som att man kunde röra vid den. För att köra en budget kväll gick vi in, fick stämpeln, gick ner för alla trappor igen och försökte hitta en billigare bar nere vid vägen. Vi tog oss in i vad som i princip såg ut att vara en strippklubb till en början, men när vi väl kom in i huvudlokalen var det en riktigt mysig bar med bra musik! Vi slog oss ner, köpte lite smirnoff och körde lite tjejsnack. Efter ett tag bestämde vi oss för att gå den långa trapp vägen till mötes igen för att komma upp till The Roof igen. Där minglade vi runt, stötte på lite ISK'are och folk från tyska samt franska skolan, trevligt var det. Men, stället vi var på sög rätt hårt, särskilt musiken - sån där musik som bara inte går att dansa till... Så jag och Lisa bestämde oss för att dra ner till gatan igen för att gå till "mobile" som macken i närheten heter, där slog vi oss ner vid ett bord och käkade lite kycklingpaj, riktigt gott! Sen var kvällen i princip slut... Vi åkte tillbaka till internatet, det blev "chirre" och vatten på mitt rum med Lisa samtidigt som vi kollade på lite musikvideos innan vi somnade.

Fredagen innebar en tur till det gigantiskt fina köpcentret "village market" i Westlands. Dit stack jag, Julia, A-K, Bella x2, Linnea och Emelie denna dag för att chilla och shoppa lite. Till en början slog vi oss ner vid ett bord vid food courten, där blev det kyckling wraps för min del med en mexikansk corona öl som toppade det hela till, oerhört god måste jag tillägga. Efter att ha slängt i sig en tugga mat i det fina sällskapet bar det av mot masai marknaden som denna fredag var på village market. Där inhandlades det ett par påfågelörhängen för min del och en liten kalabass. Mot kvällen bestämde jag och Isabelle A (rektorns dotter) oss för att stanna kvar på village, medan de andra tjejerna var sugna på att dra hem. Vi fick sällskap av ett gäng elever från tyska skolan och ISK, Zain, Adi, Daina, George, Jesse osv. Måste säga att Zain var en utav de roligaste människor jag träffat på länge, han är faktiskt till och med skådespelare i en såpa här, rätt ball att ha umgåtts med honom. Efter ett par smirnoff på village market bestämde vi oss för att dra på hemmafest någonstans i Westlands, mitt lokalsinne där är inte direkt på topp eftersom att jag inte brukar vara där särskilt ofta. I alla fall, jag, Bella och Daina hoppade in i Adis land rover som tog oss hem till Dainas gigantiska hus, då insåg jag hur äckligt rika dessa ungdomar är - ett exempel på det kan vara att hon har ett "extra" rum i huset som endast är till för hennes pojkvän när han var där, det var ungefär dubbelt så stort som mitt rum...

Några badade i poolen, vi höll oss utomhus och minglade runt mest med Zain, Adi och Jesse. Efter några timmar hemma hos Daina blev det dags att dra till en annan hemmafest hos en tjej jag inte riktigt minns namnet på om jag ska vara ärlig. Där satt vi också och tjötade mest, vilket var riktigt kul! Älskar att lära känna nya människor, kan vara det bästa som finns! Adi är en riktigt vacker människa på arton år, halv tysk och halv kenyan som går på tyska skolan här i Nairobi. Klockan började dock bli mycket senare på kvällen, men varken jag eller Bella ville lämna den mysiga hemmafesten (faktiskt den första hemmafesten jag går på sen jag kom till Kenya - fatta att man har saknat det). Så när boardingen ringde och hade hämnat ett gäng i närheten undrade de vart jag och Bella var, vi drog ihop en rövarhistoria om att jag hade blivit matförgiftad av kycklingen på dagen så att den kom ut lite överallt, och att jag bara behövde lite tid på mig för att piggna till efter min utmattning... Ibland gör man verkligen allt för att få äventyra lite, och det var värt det, totalt! Snälla Adi körde oss ända hem från Westlands till Kilimani, vilket tar typ en halvtimme när det inte är någon trafik. Fartmätaren nådde strax över 140km/h ett par gånger på de långa raksträckorna, höll på att få en hjärtattack så vilt som han körde - men fett kul och spännande var det också! En vitlögn lär ha räddat mig denna gång från en grounding, om nu inte en boardingförälder går in och läser min blogg vilket inte är så stor chans, det var i alla fall inte lätt att spela sjuk inför boardingföräldrarna Siv och Eva denna kväll när jag kom in i vaktbåset.

Idag lördag, inleddes med filmen "Fight Club" tillsammans med Bella, halvkonstig film - men fett bra också för den delen. Eftermiddagen segade jag mest igenom, städade rummet och lite så. Livet är verkligen på topp i detta nu! Vill inte lämna livet när det lever som aldrig förr. Är nyss hemkommen från en tänkt tjejkväll hemma hos Isabelle A, riktigt mys hade jag, Bella x2, Tove & Malin det i soffan med snack, hemmagjord pizza, popcorn och läsk! Sånna där kvällar man verkligen behöver emellanåt, då det sista man är sugen på är att dra ut till alkoholens värld. Det bästa med kvällen var helt klart friheten att få vara hemma i någons hem, oj vad jag saknar den känslan! Lite senare in på kvällen kom även Zain och Adi, eller Adrian som han egentligen heter, på besök. Det snackades en hel del om gårdagen på Village Market då Bella och Zain ingick i ett vad om "vem som kunde dricka flest öl", det slutade på cirka 13 tusker var - jag hade ju avlidit på riktigt... Vill slutligen tillägga ett par rader från Coldplay's låt "death and all his friends". Personen den tillägnas till, han vet vem han är - jag älskar dig.

Just be patient
And don't worry
And don't worry