joxliveinairobi

Ännu en dag på internatet, börjar kännas lite smått krävande att bo på ett internat, med tanke på att man lever så pass tätt inpå varandra - vilket kanske och antagligen samtidigt kan ses som en fördel i vissa fall. Känns skönt att skolan har rivstartat lite nu på riktigt, livet har fått sin dagliga rytm igen liksom. Kanske även ska tillägga att det endast tar 30-45 minuter för mig att dagligen fixa mig på morgonen, vilket vanligtvis brukade ta två timmar hemma. Känner mig rätt chockad, och nu tänker jag verkligen; oj, pinsamt ointressant att skriva med här. Men ni som känner mig väl, ni förstår att detta faktiskt är en framsteg vad det gäller mig själv.

Idag hade jag världens skönaste snack med Zanna, som är vår lärare i Engelska B kursen. Vi pratade främst om min blyghet när det gäller att prata högt inför en hel klass på engelska - det bästa av allt var, att hon verkligen förstod mig. Till skillnad från vissa andra lärare, som bara gör det värre för en genom att pressa en totalt genom sådana obehagligheter. Egentligen vet jag om att jag borde prata mer för att verkligen lära mig, men vi bestämde att vi skulle ta en sak i taget - och ta det som det kommer. När jag är redo alltså, vilket känns oerhört skönt att vara medveten om. Och jag tror faktiskt att jag är redo rätt snart, försöka duger i alla fall - hoppas jag vågar ta det som ett nästa steg, eftersom att det är en så pass viktig del i livet att kunna.  

Tänkte passa på att tacka alla som hört av sig och uppskattat bloggen, alltid kul att höra sådant - så tusen tack för det. Just nu sitter jag och kollar på lite bilder sen midsommarafton hemma hos Johanna, otroligt trevlig kväll det där. Lyssnar även på Adam Tenstas "Back Before U Know It", minns du vad vi sa om den Carro min tvilling? Att varje gång vi lyssnade på den skulle vi tänka på varandra, och se den som vår låt. Och det gör jag verkligen nu, glöm inte av att jag är back before you know it.

Om jag nu istället kanske ska gå in lite mer på skolan igen och på hur arbetet går där så kan jag meddela att det mesta är positivt. På samhällskunskapen har vi tillexempel just startat med ett grupparbete som består av mig, Matilda, Lisa och Martin. Just nu läser vi om Kenyas samhälle och vår grupp blev tilldelade oss ämnet "mänskliga rättigheter" att fördjupa oss i. Vilket inte kunde bli bättre om du frågar mig, ser verkligen fram emot det. Lider dock väldans mycket med gruppen som fick ämnet politik, usch vad keligt. Fast det är ju självklart en smaksak det där också, antar jag.

På svenskan ska vi börja skriva ett personporträtt om någon i klassen, vet dock inte vem jag ska skriva om än. Fick smygtitta lite på äldre personporträtt idag under lektionen och det verkar inte vara något annat är en utmaning det där - men absolut en rolig sådan. Måste tillägga hur mycket jag älskar att skriva saker, kanske inte är bäst på det men jag brinner för det. Och det är väl huvudsaken? Tror jag i alla fall. Hur som helst, på historian har vi dragit igång med ett pararbete, jag och Samuel ska göra tre stycken bildanalyser tills på onsdag - två utav bilder är från Sovjetunionen, och en från nazist Tyskland. Började med Tyskland bilden idag, svår uppgift faktiskt. Inte direkt min grej, men känns tryggt med min partner, som för övrigt är en väldigt hygglig prick den där Samuel. Dock rätt hemlighetsfull, men samtidigt på något sätt får det folk att framstå som intressantare.

På tal om någonting helt annat så måste jag dra upp en sak här som har förvånat mig något otroligt mycket - att nästan hälften av alla elever på skolan är vegetarianer! Knepigt va? Sjukt vanligt här... Har haft en hel del heta debatter om det i skolan kan jag lova, dock väldigt givande. Har faktiskt full förståelse för folk som är vegetarianer, men jag skulle nog inte kunna tänka mig att bli det själv. Visst kanske man kan vara flexibel med sådant i framtiden kanske, men inte som en livsstil resten av livet. Aldrig verkligen, kött är för jäkla gott för det alltså... Nu får det vara nog för idag, men som sagt så saknar jag faktiskt folket där hemma nu. Det börjar kännas att man inte varit hemma på ett tag, men men... Tiden går otroligt fort just nu, får försöka leva i nuet, ta vara på varje dag och leva livet tills vi ses igen till sommaren. Hoppas ni har samma inställning där hemma, vi hörs <3