Inget pole pole nu alltså
Sanningen i vitögat - mer plugg i tvåan än jag förväntade mig... Saken är den, att jag inte riktigt var med på det här. Alltså, själv valde jag samhäll framför natur av en simpel anledning - att slippa framförallt ämnen som matte b. Provet på "linjära funktioner osv." på onsdag får gå lite som det går känner jag, är inte riktigt high på att lägga ner min kropp och själ på att få in all den kinesiska i skallen som matte b innebär. Får helt enkelt satsa på nästa prov istället. Har ännu fler saker att se fram emot denna mardrömsveckan, bland annat ett stort kiswahili prov på en massa knepiga ord och ett förhör på samhäll b redovisningar. Vad är det dags för nu? Ett - JIPPIE. Veckan efter lovet är dock ännu värre, onsdag; prov i FN kunskap, redovisa svenska boken och en filmanalys. Fredag; prov i religion a på alla världsreligioner, och deadline på historia arbetet - vilket är en sjukt krånglig och dryg uppgift, kan tyvärr inte förklara den riktigt än för er eftersom att jag inte själv förstår mig på den. Den närmaste tiden ser långt ifrån ljus ut när det gäller skolan alltså...
Ska man istället försöka se det från den ljusa sidan så drar vi ju faktiskt ner till Mombasa redan nu på fredag med skolan, ska blir så otroligt underbart att komma ner till kusten - vilket innebär att min kära soulmate havet kommer att finnas vid min sida. Inte nog med att jag ska leva som en riktig fisk down there, jag ska även bättra på brännan till max, om jag nu pallar att vistas i solen så pass mycket. Känner mig i alla fall tillräckligt taggad för att komma tillbaka till internatet som en kräfta for real.
På tal om mitt förra inlägg här på bloggen, måste jag göra ett tillägg angående just brev - och tacka farmor och farfar något otroligt mycket för deras söta omtanke. Kom som en riktigt positiv överraskning, tack för det =)
Kanske ska dra en liten summering av helgen som passerat, i fredags var det moiday här i Kenya vilket innebar en dag i ledighet. Den spenderades i lugn och ro, tänkte pluggat men som vi alla vet blir ju inte alltid saker och ting som man tänkt sig. Kvällen avslutades hemma i soffan under ett täcke till den första harry potter filmen. I lördags var vi dock lite mer taggade för att ta oss i kragarna och dra ut från själva "fängelset" här på vårt kära internat. På förmiddagen drog ett par av oss ut på äventyr i hopp om att få skåda ett dussintal före detta övergivna men numera omhändertagna elefantungar. Rätt udda djur det där, elefanter alltså... Snabel och saker liksom? Hur som helst, otroligt söta! Och som grädde på moset fick vi syn på en tyvärr inhägnad och blind noshörning. Men i alla fall, det var en noshörning! Så nu är allt på "the big five" listan avprickat förutom leoparden.
Mot kvällen blev det hög tid för blue times, åkte dit utan några större hopp om att komma in på stället med tanke på att de brukar vara hårda, men efter några vacklande blickar fram och tillbaka från Emmas leg på mig släpptes jag tillsist in. Lite segt i början, men efter lite ni vet vad var självförtroendet på topp vilket resulterade i att jag och Lisa shakeade loss på dansgolvet totalt.
Hela söndagen ville jag själv spendera vid poolen, men med tanke på att elevrådet anordnat en så kallad "aktivitetsdag" på skolan var man ju tvungen att sitta och vara domare för ett team. Hela upplägget påminde en hel del om skattjakten i nian, för att ge er en inblick i vad det var vi höll på med. Trots att inte alla elever på skolan deltog blev det rätt okej lyckat. Senare på eftermiddagen kände både Lisa och jag att det var dags att hitta på något, vad som helst - så länge det var utanför skolans område. Så vi traskade mot Junction för att avnjuta en hamburgare på fiket Java. Egentligen sa mitt samvete åt mig att spara dessa pengarna till kommande Mombasa, men ibland får man svika samvetet för att i nödlägen unna sig saker man känner behov av. Och ja, tro det eller ej men i detta fallet var det faktiskt värt det. Väl tillbaka på internatet blev det tid för film, rush hour fick det bli denna gång. När filmen led mot sitt slut kände Lisa ett överflöd av rastlöshet vilket gjorde att hon fick för sig att starta ett vattenkrig v.s. me. Så vi sprang runt på skolgården i mörkret för att stilla vår hyperaktivitet. Det slutade med att båda hamnade i poolen där vi gled runt på varsin luftmadrass blickandes mot månen och drömde oss bort.
Angående något helt annat så har jag problem med att sova nuförtiden, dumma myggjävlar! Okej, jag kanske borde sova i själva myggnätet - men för tusan, klaustrofobin då står jag inte ut med. Det funkar liksom inte hur man än gör, även fast här är över varmt kan man inte ha öppet fönstret för då kommer de in, trots att man har stängt fönstret hittar de in bara för att jag inte ligger i myggnätet, och skulle jag ligga i myggnätet spelar det egentligen inte heller någon roll - för då har jag ändå samlat på mig en hel del myggbett under dagen som jag kliat upp så ligger de och irriterar mig till max innan jag somnar för att klockan är överdrivet mycket. Som gräddet på moset spelar ingenting av ovanstående någon roll, med tanke på att man ändå vaknar så fort solen går upp just för att man inte har någon mörkläggningsgardin på rummet, och ja det blir ljusare än ljusast sjukt tidigt på morgonen i mitt rum. Kom på att jag ska försöka dra ner på klagandet... Känner att jag har en tendens att vara bra på att klaga på tok för mycket. Sorry för det!
Gårdagens sjukt positiva sak då, samtalet med mamma och pappa! Har saknat dem riktigt, riktigt mycket den senaste tiden... Och vet ni vad? Dreams are coming true! Inte nog med att jag själv lyckats ta mig hit och uppfyllt denna dröm - nu kommer även familjen Joxelius hit och joinar mig med ett besök från den 30/1 enda fram till den 22/2 nästa år alltså. Så, med andra ord är det endast ca 3 och ½ månad kvar tills jag får träffa dem igen! Nu har de äntligen bokat, och jag är så lycklig. Måste tillägga ett par rader från självaste Joshua Radin som stämmer in bra i detta nuläget när det gäller familjen; I miss you more than I should, then I thought I could, can't get my mind of you.
Looptroop Rockers - Family First. Syrran vet vad jag snackar om, och det är allt jag behöver veta. Som sagt, family first har jag verkligen insett här borta. Sätt på låten, njut och tänk på your family. Det gör jag just nu.
Vill sluta detta inlägg med refrängen på Angels and Airwaves "Rite of Spring", just för att det är en av de finaste texter jag vet;
I wouldn't change a thing
It's made me all of who I am inside
And if I could thank god
That I am here, and that I am alive
And everyday I wake
I tell myself a little harmless lie
The whole wide world is mine
Livet har just börjat.
Tänker alltid på dig när looptroop spelas! älskar dig unge! ses i Januari! ringer dig med snart!!